”Tidigare handlade det om att kanske lura någon på en mobiltelefon på Blocket. I dag görs detta i industriskala, det har blivit en business. Det är Crime-as-a-Service,” beskrev Pontus Holmberg det akuta läget när han intog Di Talks-scenen i Visby.

Den finansiella kriminaliteten och välfärdsbrotten har blivit en jätteutmaning i ett läge där offentlig upphandlig i Sverige omsätter närmare 1 000 miljarder kronor årligen. Enligt Pontus är den kriminella infiltrationen ett direkt samhällsproblem som är på väg att kantra hela systemet om ingenting görs.

Hur det går till

Ett av de vanligaste tillvägagångssätten i dag är att kriminella aktörer köper existerande bolag med högsta kreditbetyg direkt ”på hyllan”. Genom att ta över ett bolag som har god historik och kreditvärdighet kan de kriminella på kort tid plocka ut leasingbilar, lån och mobiltelefoner innan de försvinner.

Samma princip används för att infiltrera välfärden och kommunerna. Pontus poängterade att det i dag är oerhört enkelt för kriminella att antingen köpa upp eller själva starta verksamheter från grunden. Genom att lägga sig extremt lågt i pris vinner de kriminella offentliga upphandlingar för att exempelvis driva HVB-hem.

”Det är ganska lätt att starta ett HVB-hem, det är också bara ett bolag. Sedan har man kanske inget jättestort intresse av att ta hand om de här ungdomarna. Man driver kanske verksamheten med minsta möjliga effort, rekryterar sina kompisar och börjar plocka ut belopp som finansieras av kommunen.”

Problemet med den traditionella kreditupplysningen

När Sveriges kommuner ska kontrollera sina leverantörer förlitar sig de allra flesta på manuellt arbete och en standardiserad kreditupplysning.

”Det är en falsk trygghet och kreditupplysningen jobbar bakåtblickande. Den tittar på gammalt data och försöker säga någonting om kreditvärdigheten, alltså sannolikheten att få tillbaka pengarna. Men stöket återfinns mer i de underliggande nätverken. Ett organisationsnummer säger egentligen väldigt lite på egen hand, ett företag består av personer, och det är i personerna som kriminaliteten finns.”

Lösningen ligger i statistisk AI och bulk-kontroller

Pontus betonade att tekniken för att lösa detta redan finns, men att offentlig sektor måste våga ställa om sitt arbetssätt, släppa lite på kontrollbehovet och lita på modern teknologi. En stor utmaning just nu är dock att navigera i de snåriga regelverken, speciellt kring AI.

”Det är ett väldigt nytt område och regelverken har inte riktigt satt sig ännu. Det finns initiativ som EU:s AI Act som ska kontrollera detta, men som det ser ut just nu är det oerhört komplext för en utomstående att tyda exakt vad man får och inte får göra”, förklarade Pontus.

Han poängterade också vikten av att inte blanda ihop begreppen när man pratar om AI:

”Mitt medskick till de som funderar på vilken teknik man ska använda är att inte jobba med generativ AI (som ChatGPT) för att göra den här typen av analyser. Generativ AI försöker stryka dig medhårs och kan rent av lura dig. Man måste istället jobba med mer statistiska modelleringar och mer klassiska machine learning-metoder för att titta på data.”

Med rätt system och maskininlärning kan en aktör analysera tusentals bolag på bara några sekunder för att identifiera avvikande mönster i datan.

”Tekniken finns där för att göra de här sakerna. Nu handlar det om att ha modet att våga utmana lagstiftningen och använda tekniken i beslutsunderlagen,” sa Pontus.

För att säkerställa rättssäkerheten i myndighetsutövning och finansiella kontroller poängterade han avslutningsvis att tricket ligger i hur man bygger systemen. Istället för att låta en generativ språkmodell formulera svaren, måste man använda matematiska modeller och regelbaserade algoritmer. Det är genom att arbeta statistiskt med data, och hitta de dolda mönstren i nätverken, för att bygga ett effektivt vapen mot den organiserade brottsligheten.

‍