Penningtvätt: Ett ökande globalt problem
Utvecklingen av finansiell data, kryptovalutor, teknologi och kommunikation har gjort det möjligt för pengar att flyttas var som helst i världen, enkelt och snabbt. Detta gör penningtvätt till en växande och pressande global fråga. Ju djupare "smutsiga pengar" kommer in i det finansiella systemet, desto svårare är det att identifiera och spåra dess ursprung.
Penningtvätt och dess undangömda karaktär gör det svårt att uppskatta den totala summan pengar som tvättas globalt. Enligt FN görs dock en global uppskattning på 2 - 5% av den globala BNP, eller 800 miljarder dollar - 2 biljoner dollar i nuvarande amerikanska dollar, per år. Även om det är ett stort spann mellan dessa siffror, understryker till och med den lägre uppskattningen problemets allvar.
Hur fungerar penningtvätt?
Penningtvätt bedrivs på allt fler sätt, då brottslingarnas färdigheter, innovationsförmåga och verktyg förbättras hastigt. Men på en grundläggande nivå beskrivs tvättprocessen i följande steg av FATF (Financial Action Task Force);
- I det inledande skedet - placering - av penningtvätt introducerar någon sin olagliga vinst i det finansiella systemet. Detta kan exempelvis göras genom att dela upp stora mängder kontanter till mindre iögonfallande mindre summor, som sedan sätts in direkt på ett bankkonto.
- Efter att medlen har gått in i det finansiella systemet äger det andra steget rum - skiktning/layering. I denna fas deltar den som tvättar i en serie omvandlingar eller rörelser/flyttar av medlen för att distansera dem från den ursprungliga källan.
- Efter framgångsrik bearbetning av sina kriminella vinster genom de första två faserna flyttar den som tvättar pengarna till det tredje steget - integration - där medlen åter går in i den legitima ekonomin. Den som tvättar kan välja att placera medlen i exempelvis fastigheter, lyxtillgångar eller affärssatsningar/investeringar.
Kryptovalutor Penningtvätt
FATF hävdar att även om virtuella tillgångar så som kryptovalutor och relaterade tjänster kan stimulera ekonomisk innovation och effektivitet, innebär deras egenskaper också nya möjligheter för kriminella att tvätta pengar, finansiera terrorism eller andra brottsliga handlingar.
Möjligheten att snabbt överföra pengar över gränser gör det inte bara möjligt för brottslingar att förvärva, flytta och lagra tillgångar digitalt - ofta utanför det reglerade finansiella systemet - utan också dölja medlens ursprung eller destination. Detta gör det svårare för ansvariga myndigheter och dess enheter att identifiera misstänkt verksamhet i rätt tid. Det innebär att landskapet för handel med virtuella tillgångar skapar hinder för att upptäcka och utreda brottslig verksamhet.
Vad är en virtuell tillgång och kryptovalutor?
Uttrycket "virtuell tillgång" avser all digital representation av värde som kan handlas, överföras eller användas för betalning digitalt. Exempel är kryptovalutor, som bitcoin. Kryptovalutor är digitala valutor utan centralt reglerande instans där kryptografiska metoder används för att garantera transaktioner.
"Exempel: Kryptovalutor penningtvätt."
Bild: fatf-gafi.org
Nya, innovativa sätt att snabbt överföra pengar runt om i världen har potential att radikalt förändra det ekonomiska landskapet. Men dess hastighet, globala räckvidd och framför allt - anonymitet - lockar också dem som vill undvika finansiella revisioner och inspektioner från myndigheterna. Virtuella tillgångar har blivit allmänt tillgängliga under det senaste decenniet och används bland annat som betalningsmedel i en mängd transaktioner. Utan en etablerad reglering och tillsyn kallas sektorn ofta för den "vilda västern" i finansbranschen.
År 2017 höll tusentals datorsystem som gisslan i "Wannacry"-attacken tills offren betalade hackare en lösen i bitcoin. Detta är bara ett av sätten som penningtvätt kan användas i samband med virtuella tillgångar, illustrerat i bilden till vänster.
Varningsflaggor
FATF släppte nyligen en rapport med en lista med varningsflaggor för penningtvätt genom virtuella tillgångar så som kryptovalutor. Vi har listat några exempel nedan från rapporten;
- Strukturerar transaktioner (t.ex. utbyte eller överföring) i små belopp eller i belopp under tröskelvärden för bokföring eller rapportering, liknande strukturering av kontanttransaktioner.
- Gör flera stora, värdefulla transaktioner:
- under kort tid, till exempel inom en 24-timmars period;
- i ett stegrande och regelbundet mönster, utan någon vidare transaktion under en lång period efteråt. Detta är vanligt inom cyberattacker ex.; eller
- till ett nyligen skapat eller tidigare inaktivt konto
- Genomför en stor initial insättning för att öppna ett nytt konto hos leverantör av virtuella tillgångstjänster och finansiera hela insättningen den första dagen den öppnas, för att sedan börja handla för det totala beloppet eller en stor del av beloppet samma dag eller dagen efter. Alt. om kunden tar ut hela beloppet dagen efter insättning.
- Transaktioner som involverar användning av flera virtuella tillgångar eller flera konton, utan logisk förklaring.
- Göra frekventa överföringar under en viss tidsperiod (t.ex. en per dag, per vecka, per månad etc.) till samma virtuella tillgångskonto:
- av fler än en person;
- från samma IP adress av en eller flera personer; eller
- av stora belopp.
- Ofullständig eller otillräcklig KYC-information, eller att en kund avvisar förfrågningar gällande kundkännedom eller frågor gällande källan/ursprunget till pengarna.
Alla misstänkta aktiviteter i fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism bör rapporteras till myndigheterna. Exemplen ovan är bara några få från rapporten. Läs hela rapporten från FATF här!
Läs mer
