Gästblogg: Dags för finanssektor att ställa om – på riktigt

Många nya hållbarhetsregler är på ingång och det finns all anledning att påbörja en kartläggning av reglerna och det anpassningsarbete som kommer att behöva genomföras. Kawin Mårtensson och Lina Sandmark, Kompass Advokat, är specialister på regulatoriska frågor inom den finansiella sektorn och går igenom några av de kommande hållbarhetsreglerna.

Hållbarhetsfokus inom finanssektorn

Hållbarhet är fortsatt ett hett tema som går framåt på bred front. Det märks inte minst inom den finansiella sektorn. Politiker och beslutsfattare har identifierat finansbranschen som en lämplig och effektiv bransch för att genomdriva förändring. Skälen är enkla. I tillägg till gedigen kunskap och bra tillgång till resurser, finns det en stor förändringsbenägenhet och anpassningsförmåga inom branschen. Dessutom har de finansiella instituten möjligheter att påverka stora delar av samhället genom t.ex. betydande investeringar.

En uppsjö av nya regelverkskrav kommer införas både genom helt nya regelverk och ändringar i befintliga regelverk. Även om de nya regler generellt inte har börjat tillämpas ännu, och ett flertal regler kvarstår att slutligt formuleras och fastställas, finns det all anledning att redan nu påbörja en kartläggning av reglerna och det anpassningsarbete som kommer att behöva genomföras. Detta är en förutsättning för att kunna bli en branschförebild inom hållbarhetsområdet och för att kunna dra nytta av hållbarhetsfrågan i sin marknadsföring.

Tidigare har det varit relativt problemfritt för företag att hävda att man arbetar aktivt för att främja klimat och hållbarhet. I och med de nya regelverken kommer det att ställas krav på ett helt annat sätt än tidigare, och det kommer inte längre att vara möjligt att hävda att man har hållbara produkter om inte kraven efterlevs.

Vilka är de nya reglerna?

Några av de kommande hållbarhetsreglerna är Disclosureförordningen, Taxonomiförordningen och Benchmarkförordningen. För försäkringsbranschens del planeras även revideringar av Solvens II-regelverket och IDD-regelverket. Nedan ges en sammanfattning av de anpassningar som behöver göras med anledning av hållbarhetsfrågor.

Disclosureförordningen är först på tur och ska i huvudsak börja tillämpas i mars 2021. Syftet med förordningen är att aktörer inom den finansiella sektorn ska lämna information om hur aktörerna arbetar med hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbeslut och beaktas i förhållande till företagets produkter t.ex. genom information på hemsidan och i den periodiska rapporteringen.

Taxonomiförordningen är ett verktyg som ska säkerställa att finanssektorn får gemensamma regler för vilka investeringar som ska få kallas gröna och hållbara. EU-kommissionen har fastställt sex miljömål, t.ex. anpassning till klimatförändringar och cirkulär ekonomi. För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen utan att samtidigt väsentligt skada något av de andra målen.

Benchmarkförordningen började tillämpas 2018 i dess ursprungliga version. Den 27 november 2019 utfärdades en ny förordning som innebär stora förändringar i den befintliga Benchmarkförordningen. Ändringarna avser referensvärden för klimatomställning och hållbarhet. Bland annat lades det till EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

EU-kommissionen har bett EIOPA att yttra sig om vilka förändringar som kan behöva göras i Solvens II-regelverket med anledning av hållbarhet och klimatändringar. EIOPA har presenterade sina ståndpunkter och råd i olika rapporter. EIOPA nämner ett flertal områden som behöver revideras, både inom pelare 1 och pelare 2. Inom pelare 2 nämns att hållbarhet och hållbarhetsrisker bl.a. ska beaktas i riskhanteringssystemet, ORSA och styrdokument som försäkringstekniska avsättningar och placeringsrisker.

I det tekniska råd som EIOPA lämnade den 30 april på förfrågan från EU-kommissionen omfattades även revideringar av IDD-regelverket. Det föreslås att hållbarhetsfrågor bl.a. uttryckligen ska omfattas av och integreras i produktgodkännandeprocessen, målmarknad, produkttester, övervakning/översyn av produkter och distributionskanaler.

Var ska man börja?

För att kunna påbörja anpassningen till de nya hållbarhetsreglerna behöver man först skaffa sig en överblick över vilka nya regler som kommer och vilka befintliga regler som förändras.

Efter det behöver man göra en kartläggning över hur de nya reglerna påverkar verksamheten, vilka krav verksamheten lever upp till och vilka luckor som finns. Först därefter kan strukturer och rutiner implementeras eller justeras som uppfyller de nya regelverkskraven och samtidigt är anpassade till det egna företagsstyrningssystemet och den egna verksamheten. Utifrån detta kan företaget skapa en organisation och en kultur som möjliggör ett brett utbud av hållbara försäkringsprodukter, vilket kunderna i allt större utsträckning ser om en självklarhet t.ex. vid kapitalplaceringar och tjänstepensionssparande.