Tekniken finns – varför gör vi inte mer för att stoppa kriminella aktörer?
Varje år försvinner miljarder av våra gemensamma resurser rakt ner i fickorna på kriminella. Den organiserade brottsligheten hittar ständigt nya vägar att utnyttja välfärdssystemet, och HVB-hem är bara ett exempel på sektorer där vi sett allvarliga oegentligheter komma till ytan under 2024. Samtidigt som vi redan har tekniken på plats så saknar myndigheter rätt verktyg och ibland till och med det mandat som behövs för att effektivt identifiera och stänga ute oseriösa aktörer.
Bolagsverket har nyligen presenterat åtgärder och fler förslag till regeringen för att stärka arbetet mot ekonomisk brottslighet genom bland annat förbättrade kontroller och samverkan. Det och regeringens beslut att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum – där myndigheter och privata aktörer ska fördjupa sin samverkan för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin – är ett steg i rätt riktning för att komma åt problematiken, men det räcker inte.
Nyligen genomförde Roaring en granskning av 1 090 HVB-hem som varit aktiva de senaste fem åren. Resultaten talar för sig själva:
Över 50% av bolagen och deras företrädare har förekommit i juridiska sammanhang, inklusive domar.
Varje år startas nästan lika många nya HVB-hem som det går i konkurs.
I en djupare analys av 50 HVB-hem med juridiska förekomster upptäcktes 641 domar mot företrädare (genomsnitt cirka 12 domar per bolag) och 138 domar mot bolagen (genomsnitt cirka 3 domar per bolag).
Brottstyperna som förekommer sträcker sig från ekonomisk brottslighet till vålds- och narkotikarelaterade brott.
Det senaste exemplet från Göteborg, där en femtedel av personalen på ett HVB-hem var dömda för grov brottslighet som penningtvätt och narkotikahandel, visar också tydligt brister i kontrollen. Hade offentlig sektor haft de verktyg som behövs för att analysera bolag och företrädare ordentligt hade vi kanske sett en annorlunda nyhetsrapportering om HVB-hemmen. Datan hade avslöjat vilka aktörer som hade behövts granskas närmare. I stället för att skydda utsatta ungdomar har vi placerat dem i situationer där kriminella aktörer har kunnat verka ostört.
Luckor i lagstiftningen hindrar åtgärder
Fallet där Kriminalvården försökte utesluta ett omsorgsbolag med kopplingar till organiserad brottslighet, men nyligen förlorade i en dom av Förvaltningsrätten, visar hur otillräcklig dagens lagstiftning är. När offentlig sektor saknar rätt att ställa krav utöver vad som specificerats i upphandlingen, trots att det råder misstanke om kriminella kopplingar, får dessa aktörer grönt ljus att fortsätta infiltrera vårt välfärdssystem. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har uttryckt öppenhet för att se över lagstiftningen, men vi behöver mer än juridiska reformer. Vi behöver moderna, datadrivna verktyg som kan ge en helhetsbild av både bolag och deras företrädare. Speciellt medan vi väntar på att lagstiftningen ska komma ikapp.
Teknik kan hjälpa att identifiera kriminella kopplingar, men otydlig lagstiftning, resursbrist och kompetensluckor hindrar användningen. Många är inte heller medvetna om de avancerade analyser som är möjliga, och trots prioritering av problemet med kriminella aktörer saknas fokus på lösningar. Byråkrati och långa beslutsvägar skjuter nya system på framtiden. För att tekniken ska nyttjas fullt ut krävs medvetenhet och tydligare riktlinjer – men även satsningar på verktyg, mod att utmana lagstiftning och utbildning. Privata aktörer kan spela en viktig roll i att vägleda offentlig sektor att förstå och använda data proaktivt.
Teknik och samarbete är nyckeln
Under en debatt om HVB-hem och kriminella aktörer i riksdagen tryckte regeringen på åtgärder som stärkt tillsyn och stängning av oseriösa verksamheter. Även om våra politiker ser över problematiken behöver vi göra mer här och nu. Bättre samverkan mellan myndigheter och privata aktörer, och en offentlig sektor som säkrar kraven i upphandlingar. Men också verktyg som effektivt kan flagga för riskabla leverantörer. Det här tar inte bort problematiken med möjliggörare, men vi kan i alla fall komma åt fler kriminella aktörer än vi gör i dag.
Vi står inför en alarmerande verklighet där kriminella aktivt använder företag för att tvätta pengar och dränera våra gemensamma resurser. Det är pengar som kunde ha gått till att stärka vår välfärd och säkra framtiden för kommande generationer. Det påverkar också näringslivet i allra högsta grad. Vi måste alla arbeta proaktivt för att förhindra detta. Vi vet redan vad som behöver göras och datadrivna lösningar kan hjälpa oss på vägen.
Teknologin finns, och viljan borde också finnas, så varför gör vi inte mer?
Pontus Holmberg, CPO, Roaring, som tillhandahåller företags- och persondata för att stödja organisationer i att minska affärsrisker och motverka ekonomisk brottslighet
